Måste erkänna att jag var tvungen att gå tillbaka till min Biokemi bok för att friska upp minnet innan jag kunde skriva detta. Fettomsättningen är en relativt komplicerad process som inte är särskilt spännande enligt mig. Men det är viktigt att kunna! Då fettdebatten rasar och LCHF dieter är mer populära än någonsin kan det vara bra att ha lite koll på fett.

Fettets väg till ATP.
Likt kolhydrater och protein måste fett bilda ATP för att ge oss energi till våra dagliga bestyr.

Det fett du äter består till största del av så kallade triglycerider. Det är i den form som fett lagras hos däggdjur, och därmed är det det vi får i oss när vi t.ex. äter bacon.

Triglyceriderna spjälkas i tarmen till fria fettsyror, som blandas med galla och tas upp genom tarmväggen och ut i blodet.

Fett löser sig inte i blod, fetterna måste därför transporteras runt i kroppen med hjälp av kolesterol. Egentligen är benämingen kolesterol felaktig, det riktiga namnet på denna fettransportör är Chylomikron som är en boll bestående av fosfolipider, proteiner och kolesterol. ”Kolesterol” kan du alltså tänka dig som en badboll fullproppad med fett. En typ av kolesterol har för uppgift att transportera fett från tarmen till kroppens energikrävande vävnader (bra kolesterol LDL) och en annan typ av kolesterol har för uppgift att föra fettet från kroppens vävnader till levern (dåligt kolesterol HDL). Observera att själva kolesterolet är det samma, det som skiljer är de andra komponenterna i Chylomicronet och storleken på ”bollarna”. Som ni hör så är det ganska rörigt och öppet för missuppfattningar. Båda typerna av kolesterol är nödvändiga för kroppens funktion, men ett tydligt samband mellan höga halter HDL och hjärtsjukdomar finns. Därav den enorma konsumtionen av kolesterolsänkande mediciner världen över. Dock har forskare börjat betvivla orsakssambandet mellan höga halter kolesterol och hjärt-/kärlsjukdomar. Om jag ska våga uttala mig i frågan så vill jag påstå att de höga kolesterolnivåerna snarare är ett symptom än en orsak. Orsaken är för högt kaloriintag och för lite förbränning (motion m.m.).

Fettsyror består av kedjor av kolatomer. I en process kallad beta-oxidation bryts denna kedja ner till acetyl-CoA som går in i andingskedjan tillsammans med kolhydrater och protein för att slutligen bilda ATP i andningskedjan.

En rolig sak är att beta-oxidation bara fungerar på mättade fettsyror, så allt fett du äter måste omvandlas till mättat fett innan det kan bli till energi. Denna process kräver också lite energi vilket gör att omättat och fleromättat fett ger lite färre nettokalorier än mättat fett. Tänk på det när du tar din extra virgin olivolja att den faktiskt omvandlas till mättat fett i kroppen.

Beta-Oxidation kräver som namnet antyder syre, fett lämpar sig därför bäst som bränsle för aeroba, lågintensiva aktiviter.

Fett är ett fantastiskt sätt att lagra energi, kroppen kan lagra i stort sätt hur mycket kalorier som helst i form av fett. Den maximala mängd kolhydrater som kroppen kan lagra i form av glykogen är ca 300g eller drygt 1000kcal beroende på kroppsstorlek. Medan 10kg kroppsfett innehåller ca 80.000kcal! Så det är något att tänka på, för att bränna 10kg kroppsfett måste du ha ett kaloriunderskott på ca 80.000 kcal! Vilket är väldigt mycket…

Sedan kan jag inte prata om detta utan att ge mig in i fett debatten. Jag är en stor förespråkare av att det är det totala kaloriintaget som spelar störst roll. Om dessa kalorier kommer från omättat fett, mättat fett, kolhydrater eller proteiner spelar mindre roll så länge du förbränner kalorierna och de inte lägger sig runt midjan. Jag kan dock inte komma ifrån att den uppbyggnad av plack i blodkärlen som orsakar hjärtinfarkter till största delen består av fett. Att konstant gå runt med förhöjda blodfetter p.g.a fet kost kan inte vara optimalt. Så nej, ät inte uteslutande fett och protein, ät kolhydrater men håll koll på kalorierna. Ät omega-3 fetter från fisk, i övrigt tror jag inte det spelar så stor roll ur ett hälsoperspektiv om fetterna är omättade eller mättade förutsatt att kaloriintaget är det samma. Sen brukar livsmedel som innehåller mycket omättade fetter, t.ex. nötter, vara bra av andra orsaker.

Under min studie tid och även åren efter var jag mycket fundersam över alla de tragiska hjärtinfarkter folk drabbas av. Även personer som är smala kan drabbas, så någonting mer än bara fetma är orsaken. En intressant studie kopplar intaget av cholin som bland annat finns i ägg, inälvsmat och fett kött med förekomsten av hjärt-/ kärlsjukdomar. Inte pga. Kolinet i sig, utan p.g.a att vissa typer av tarmbakterier omvandlar kolinet till tri-metylamin, som i sin tur orsakar uppbyggnad av plack i kärlen. Koline är nyttigt och bör intas via födan, problemet är snarare att man har fel tarmflora. Tyvärr framgår inte av studien exakt vilken bakterie det är som orsakar omvandlingen, jag vågar därför inte utala mig huruvida pro-biotika skulle kunna hjälpa till? Men jag har en känsla av att det kan vara bra med diverse lactobakterier (acidofilus, A-fil m.fl.)

Då har vi pratat om fett, kolhydrater och proteiner. Sammanfattnings vis vill jag att du tänker på att alla skapar kalorier på samma sätt via citronsyracykeln och andningskedjan. Kolhydrater har ett alternativt system om det krisar, nämligen glykolysen där ATP kan bildas utan syre (med mjölksyra som följd) vilket gör att det är det enda näringsämne som kan användas effektivt under korta intensiva aktiviteter. En annan sak att komma ihåg är att kroppen kan omvandla det ena till det andra. Fett och protein kan bli kolhydrater, kolhydrater kan omvandlas till fett och vissa aminosyror.

Vill egentligen inte ta ordet i min mun, då det känns som en något föråldrad generalisering av en bra kost, men Tallriksmodellen är svårslagen! Kanske med aningen mer protein, det tror jag är bäst för de allra flesta.